Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

Storleken på barngrupperna väcker debatt i media. Vi har funderat på hur antalet barn i barngrupperna förändrats över tid och vi har frågat oss hur omsorgen påverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i läroplanen utan att det förklaras och lämnar därmed tolkningsfrihet för de som läser den. Omsorg är viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens välbefinnande. Syftet med vårt examensarbete var att ta del av några förskollärares syn på omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur samlingen framställs i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag där omsorg,fostran och lärande ska bilda en helhet. Vi har använt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys där vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans läroplan 1998. Vi använde oss av ett analysschema där vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lärande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lärande änomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig återkommandeaktivitet som innehåller lärande i många olika former, medan fostran sker mer indirekt.Lärande i samlingen utgörs till stor del av språkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering där samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

Grön omsorg är ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebär i stora drag att människor som berörs av socialtjänstlagen får möjlighet att arbeta på lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att få ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebär en stor omställning vad gäller den sociala situationen på gården, och lantbrukaren måste anpassa arbetet på gården efter varje brukares individuella behov.